Inlägget gjort

Orättvis fördelning av mediciner och vaccinationer

På andra plats efter vatten, är tillgången på vaccinationer det mest effektiva sättet att främja hälsa i världen. Varje år räddar vaccinationer livet på mellan två och tre miljoner människor. Det är också god ekonomi för länder och samhällen med en bra nivån på folkhälsan. Men ännu är det lång väg kvar till att alla har lika god tillgång till sjukvård och skydd mot livshotande sjukdomar.

Flera organisationer i världen arbetar för att göra vaccin mera tillgängligt för alla. Några faktorer som påverkar är priset för medicinen och hur den förvaras och transporteras. Går det att påverka prislappen för en dos och kostnaden för att hålla medicinen kyld? Exempelvis Läkare Utan Gränser arbetar inte bara i fält, utan har också ett forskningscenter som fokuserar på dessa utmaningar.

Tanken är att hela tiden förbättra befintliga vaccin men också det praktiska kring hur de används. För några år sedan testade organisationen att ge en dos mot kolera istället för två. Det var i samband med ett akut utbrott av sjukdomen. Det visade sig att skyddet blev lika bra! Att vara tvungen att ge upprepade doser är ofta krångligt, inte minst för människor som är på flykt. En annan positiv upptäckt är ett rotavirus-vaccin som är värmetåligt och kan förpackas väldigt platseffektivt. Rotavirus är den vanligaste orsaken till diarré och orsakar stor dödlighet bland barn i många länder.

Man kan räkna ut vad ett land tjänar på att ha en frisk befolkning. Det finns amerikanska studier som visar att för varje dollar som läggs på att förhindra smittor att spridas, sparas 16 dollar! Det är kostnader för sjukvård, förlorad inkomst och produktivitet. Lägger man till fler allmänna fördelar med långa och hälsosamma liv, landar samhällsvinsten på 44 dollar för varje satsad dollar. Samma studie visar att de som drar störst nytta av vaccinationer är de med lägst inkomst. Bättre hälsa och färre dödsfall leder också till bättre familjeekonomi.

Inlägget gjort

Behöver du vaccineras mot hepatit B?

Hepatit B, eller gulsot är en av världens vanligaste sjukdomar. Enligt Världshälsoorganisationen WHO, är det över två miljarder människor som har eller har haft den. Årligen dör cirka 600 000 personer av hepatit B eller komplikationer efter den. I Sverige är den dock väldigt ovanlig. Så varför ska du läsa den här texten?

Ett enkelt svar på den frågan är naturligtvis resorna. Att besöka många olika platser under kortare och längre perioder utsätter dig för risker. Sannolikt kommer de flesta av oss att besöka platser där smittan finns. Några av dem är stora delar av Asien, Afrika och Sydamerika. Du rekommenderas att vaccinera dig om du ska besöka platsen flera gånger, eller stanna längre en tre veckor. Ska du till ett område med medelhög till hög förekomst av kronisk hepatit B, vaccinera dig oavsett längden på resan. Andra anledningar är om du har en sjukdom som kräver kontakt med sjukvården och sprutor på resmålet. Slutligen om du själv ska arbeta med sjukvård på platsen bör det vara en del av förberedelserna.

Vanligaste smittvägarna är oskyddat sex, eller kontakt med blod, exempelvis inom sjukvård, vid transfusioner, manikyr eller tatuering. Även bett och rivmärken hos barn kan överföra smittan. Hepatit B angriper levern, och resultatet kan bli både akut och kronisk. Risken för kronisk sjukdom är högre, ju yngre man är när man smittas.

Alla spädbarn rekommenderas att vaccineras mot hepatit B, även om den inte ingår i det nationella vaccinationsprogrammet i Sverige. Vaccinationen är kostnadsfri. Dessutom rekommenderas den till vuxna som har ökad risk för att bli smittade av något skäl.

Det kan vara svårt och ta tid att ställa diagnosen eftersom inkubationstiden är mellan 60 och 90 dagar. Det förekommer att den är mer än 180 dagar. En del blir trötta och tappar matlusten under veckor eller månader. Andra märker ingenting. De som får en leverinflammation kan bli gula i huden, därav namnet ”gulsot”.

Inlägget gjort

Vaccinationer livet igenom

Att småbarn vaccineras och att personer över 65 skyddas mot influensa genom vaccinering är ju en sak. När det gäller hälsa och sjukvård, så är det vanligtvis i början och i slutet av livet man behöver mest hjälp. Men för dig som är mitt emellan, vad gäller?

Det finns tillfällen då det är läge att förnya vaccinationen. Exempelvis kan man behöva fylla på difteri- och stelkrampsvaccinet om det har gått 20 år sedan sist. Tyvärr kan det vara lite lurigt att hålla reda på vilka vaccinationer man fått – och när det var. Alla har kanske inte lyckats spara sitt vaccinationskort från barndomen. Diskutera detta med din vårdcentral, doktor eller mottagning för resevaccinationer. Utifrån din ålder går det oftast att reda ut vilka sprutor du fått och när det var.

Resor är en given anledning att fundera på sitt skydd. Det skiljer givetvis mellan olika länder, men också mellan regioner och över tid. Planerar du att besöka Pakistan eller Nigeria den närmaste tiden är det lämpligt att fylla på poliovaccinet. Alla som erbjuder vaccination inför resor har en uppdaterad information från Världshälsoorganisationen WHO, så du får den senaste rekommendationen. Vanligaste sprutan i de här sammanhangen är annars den mot hepatit A och B. Det gäller om du ska till Sydamerika, Afrika eller Asien till exempel. Ta en kontakt i god tid innan du far. På 1177 Vårdguiden kan du också hitta svar.

När det gäller influensan så uppmanas alla över 65 år och kvinnor efter 16 veckors graviditet att ta sprutan. Det finns också riskgrupper, bland både barn och vuxna som bör följa detta råd. Kroniska sjukdomar som KOL, svår astma, diabetes eller lever- och njursvikt är några anledningar. Det tar ett par veckor att få upp skyddet av vaccinationen, så ta den på hösten, innan influensan börjat cirkulera. Skyddet verkar i nio månader.

Inlägget gjort

Gör så här när bebisen ska vaccineras

Många blir stressade och oroade inför sitt barns vaccinationer. Det är ingen trevlig situation att utsätta sin bebis för smärta och rädsla. Kanske känns det inte som att det hjälper att du vet att det måste göras och att det är för barnets bästa. Här är några råd och tips om hur du förbereder dig själv och ditt barn när det är dags.

En bra utgångspunkt är att ni båda är utvilade och har ätit. Se till att barnets kläder är enkla att ta av och på, så det inte blir krångel med det praktiska. Ta gärna med en nalle eller annan uppskattad leksak eller filt som ditt barn kan fokusera på. Många tycker det är bra att sätta på smärtstillande plåster eller salva. De är receptfria och bedövar ytan på huden en stund. Ta reda på var på kroppen sticket kommer, så det blir rätt!

Du känner ditt barn bäst och kan räkna ut hur det reagerar. Många skriker högt, andra är tysta. Berätta innan vad som ska ske om du tror det underlättar för din unge. Att du själv vet vad det handlar om och hur det går till, är kanske den allra viktigaste förberedelsen. En lugn och sansad förälder är nästan oersättlig.

I de flesta fall får barnen inga biverkningar, men var uppmärksam den första tiden efter vaccinationen. Runt platsen där sprutan sattes in kan det vara ömt och en rodnad. Sådant brukar gå över på ett par dagar.

Småbarn i Sverige vaccineras vanligtvis vid 3, 5, 12 och 18 månaders ålder. Det är tack vare vaccinationsprogrammet som flera av sjukdomarna är ovanliga idag. Tyvärr förekommer några av dem i andra europeiska länder, exempelvis mässlingen och röda hund. Ett barn som är vaccinerat klarar av att möta smittade personer, utan att insjukna själv och utan att sprida smittan vidare.

Inlägget gjort

Vad vi kan förvänta oss av framtidens vaccin

Även om många farsoter och sjukdomar är utrotade, finns det plats för mer forskning om vaccin. Ännu finns till exempel inga sprutor mot hiv/aids eller malaria. Däremot är vaccinationerna mot HPV-virus som unga kvinnor kan ta en ganska ny möjlighet. Det ingår i det svenska vaccinationsprogrammet och minskar riskerna för livmoderhalscancer. Men vilket blir nästa stora genombrott?

En spännande gren av forskningen gäller så kallade terapeutiska vacciner. De ges till den som redan har drabbats, för att hjälpa kroppens immunförsvar att själv angripa cancertumörer. Den här typen av cancervaccin testas nu på många håll i världen. En svårighet är att lära kroppen att skilja mellan onda och goda celler, eftersom de ofta liknar varandra rätt mycket. Detta försöker forskarna komma runt på olika sätt. Helt klart är att det kommer att dröja innan det finns färdiga preparat som löser de problemen.

Ett fält där man är särskilt optimistisk gäller prostatacancer. Eftersom detta organ är unikt blir också cellerna i tumörerna unika. Det innebär att de blir lite enklare att angripa med hjälp av vaccin. Hjärt- kärlsjukdomar är ett stort problem för hälsan i stora delar av världen. Här pågår till och med försök med vaccin på människor. Det attackerar det onda ”kolesterolet” LDL för att stoppa åderförkalkningen. Möjligen blir det i slutänden en nässpray istället för en spruta, eftersom det visat sig att medicinen bör spridas genom slemhinnorna i kroppen och inte genom blodet.

I kampen mot malaria diskuteras nu att förändra generna i myggorna. På så sätt kunde man minska antalet myggor genom att göra dem infertila eller minska deras förmåga att sprida malariaparasiten. Världshälsoorganisationen, WHO har nyligen varnat för att de globala framstegen mot malaria har avstannat. 216 miljoner människor drabbades av malaria 2016. Det här är ett forskningsområde som får stöd av Bill Gates som varit inblandad i kampen mot malaria i över tjugo år.

Inlägget gjort

Vaccin – en global livräddare

Vaccinering är en av de absolut största hälsoframgångarna i historien. Den har räddat runt 20 miljoner liv under de senaste 20 åren. Men eftersom smitta och epidemier struntar i landsgränser är det viktigt att världens länder samarbetar. Ett gemensamt mål är att begränsa eller utrota de vanligaste och dödliga barnsjukdomarna. Hit räknas polio, stelkramp, mässling, kikhosta, tuberkulos och difteri.

Ett exempel på positiva resultat är siffrorna för poliofallen som var cirka 1 000 stycken varje dag 1988. Det kan jämföras med år 2017, då endast 16 fall rapporterades. På 1980-talet dog inte mindre än tre miljoner barn av mässlingen. Idag är siffran drygt 100 000. På många sätt går det alltså åt rätt håll, men det finns besvärliga omständigheter.

Naturligtvis skapar krig, fattigdom och brist på fungerande sjukvård och information stora problem. Det gör det svårt att nå alla världens barn, tyvärr. Dessutom behöver små barn ofta vaccineras vid ett par tillfällen med någon tids mellanrum. Fungerar inte detta, kan resultatet bli att effekterna uteblir helt, eller att skyddet minskar.

Andra praktiska problem är hur vaccinet ska hanteras. En utmaning är kylkedjan. De flesta vaccin ska förvaras i mellan noll och åtta grader. Den temperaturen ska hålla från tillverkningen till användning. Fungerar inte detta blir vaccinet värdelöst. En annan omständighet som är ganska obegriplig för oss svenskar är att många nyfödda barn inte registreras. Det innebär att de inte får sin födelseattest, sin ID-handling. Något som är viktigt att kunna visa upp vid vaccinationen.

Många menar att det inte bara är hälsan som stärks av vaccinationsprogrammen. Även samhället i stort och ekonomin tjänar på att barn växer upp och kan gå i skolan. Ett samhälle utan stora problem med sjukdomar och spädbarnsdödlighet, kan lägga resurserna på andra saker. Det är bra för utbildningsnivå, produktivitet och folkhälsa i stort.

Inlägget gjort

Vem ska vaccinera sig mot fästingviruset TBE?

Många som bor i de östra delarna av Mälarregionen, längs Uppsala-kusten och i Södermanlands och Stockholms län vet att det är områden där TBE-viruset sprids. Men visste du att fler delar av Sverige nu klassas som riskzoner? Det är framförallt runt Vänern och Vättern, i östra Skåne och Göteborgstrakten.

TBE är en förkortning för engelska tick-borne encephalitis, det vill säga en fästingburen virussjukdom. TBE kan orsaka inflammation i hjärnan och/eller hjärnhinnorna. De flesta av dem som smittas får lindriga besvär, men upp till en tredjedel drabbas av dessa inflammationer.

De flesta blir smittade under sommaren, men var uppmärksam hela perioden mellan april och oktober. Det bästa är att vaccinera sig i god tid innan fästingsäsongen. Men det är inte bortkastat att ta sprutan senare heller. Några bra sätt att praktiskt skydda sig är att ha långärmad tröja, långa byxor och stövlar på när man är ute i naturen. Gör till rutin att skaka kläderna när du kommer in och se så att inte husdjur eller barn har fått fästingar på kroppen. Tänk på att fästingen gillar skugga och fukt, exempelvis i mossa, gräs eller låga buskar.

Ta kontakt med din vårdcentral eller en vaccinationsmottagning för att få sprutan för dig och din familj. Den som är under 50 år får tre doser under det första året, det skyddet räcker sedan i tre år. För personer 50 eller äldre rekommenderas fyra doser år ett. Sedan bör alla fylla på dosen vart femte år. Barn över ett års ålder vaccineras med samma intervall som vuxna.

TBE har ökat under de senaste åren. Man vet inte säkert varför. Det kan bero på ett varmare klimat eller på att rådjuren blivit fler. Rådjuren är fästingarnas favoriter. Ökningen kan också bero på att fler fall upptäcks och rapporteras. Man brukar säga att ungefär två av hundra fästingar bär på viruset.

Inlägget gjort

Vaccinet, kossan och mjölkerskan

När vi tänker på mediciner och viktiga upptäckter som räddar liv, ser vi ofta ett laboratorium framför oss. Där arbetar personer i vita rockar systematiskt med provrör, mikroskop och avancerad utrustning. I våra dagar är bilden relevant, men om vi går tillbaka i tiden till de avgörande ögonblicken i medicinhistorien, så ser det lite annorlunda ut. Så här gick det till när vaccinet skapades.

Det är den brittiske läkaren Edward Jenner som tillskrivs upptäckten. Han vågade sig på att ta en mjölkerska på orden, när hon berättade att hon inte var rädd att drabbas av smittkoppor. Det var en vanlig och dödlig sjukdom under 1790-talet. Sarah Nelmes menade att eftersom hon haft kokoppor, en ganska ofarlig åkomma, hade hon blivit immun.

Faktum är att i Indien och Kina hade man långt tidigare, redan på 1500-talet använt malda sårskorpor från smittade personer som en ”vaccinering” för att hindra smittkopporna att spridas vidare. Genom att framkalla en mildare variant av sjukdomen, blev personerna immuna. Det här var naturligtvis inte alls riskfritt, men skräcken för att dö i smittkoppor var så stor att många valde att utsätta sig för försöken.

Vi vet inte hur Edward Jenner övertygade unge James Phipps att testa, men genom att pojken ympades med kokoppor i några rispor i armen så blev han immun. Efter första försöket i maj 1796 blev James lite dålig, men var frisk igen efter tio dagar. I juli upprepades behandlingen – och resten är historia!

Eftersom kokoppor och kor är hjältar i den här historien, så fick metoden namnet vaccin, efter det latinska ordet för ko, vacca. Förklaringen till att detta fungerade är att viruset som orsakar kokoppor liknar det i smittkopporna. På så sätt kan immunförsvaret utveckla ett skydd mot smittkoppor, efter att kroppen utsatts för en liten dos. Idag är sjukdomen utrotad i hela världen.